Vilken katastrofmorgon vi har haft Charlie och jag.

Jag släppte ut honom som vanligt på baksidan för morgonkissen medans mitt kaffe rann igenom och han hann bara komma utanför altan så började han stormskälla. Jag trodde grannen hängt ut en filt igen ( de hade gjort det häromdagen och han blev smått vansinnig för att han inte kom åt att undersöka det fladdrande hotet) men den här gången var det ingen tvätt....Det var en igelkotte...flera gånger försökte jag dra honom därifrån för jag vill ha kvar kottarna på tomten med tanke på våra mördarsniglar, men han sprang tillbaka hela tiden och till slut så stack han fram nosen för långt vilken naturligtvis resulterade i att det gjorde ont...och det gjorde ju honom varken lugnare eller fick honom att förstå att han skulle gå därifrån. Nej då, gjorde du illa mig så ska jag göra illa dig sa han och bet naturligtvis i kotten....då blev ju hans hönsmamma (alltså jag) smått hysterisk och tog honom i örat och släpade in honom.
Ut för att kolla om den stackars kotten överlevt och det hade han. Charlie låg kvar i korgen där han blivit platsad och hade en massa skum i munnen....ännu mera hönsmamma, tänk om han blev sjuk, han kunde ju vara överkänslig eller nåt....torkade rent skummet, kände på läppar och kollade tungan, inga taggar där och ingen reaktion över att han skulle ha ont.
Ut igen och gav den stackars kotten lite kattmat och in till Charlie igen. Han låg bara och såg lite skamsen ut ungefär som han ville säga...det var han som gjorde illa först...

När sedan kotten inte var synlig längre hade hönsmamman lugnat ner sig lite grand och det blev en runda på tomten med Charlie, men kopplad denna gången och ingen kotte syntes till. Hoppas han kommer tillbaka ikväll för jag ska ställa ut mat till honom (eller henne) så vi får behålla henne i närheten.

Igår var jag över till kära grannen Lena och fick en massa blommor och två vinbärs buskar så idag blir det trädgård för hela slanten, i alla fall efter att brödbaket är avklarat. Lite avlämningsövningar ska vi ha min lilla kottejägare och jag också och så är det yoga ikväll, precis vad jag behöver just nu.
Men nu tillbaka till brödbaket.

Var rädda om varandra.

Våren har kommit med stormsteg

så sömnaden har legat på is ett tag nu men det börjar kännas, abstinensen sätter in....
Men inte har vi legat på latsidan för det här hemma inte....jag har äntligen fått både vita väggar och vitt tak i köket...innan dess var det beiget både i taket och väggarna...det var så mörkt men bara genom att måla lite vitt så känns det som om köket är nytt...det blev så ljust och fräscht.

Sedan har vi äntligen gjort rent vår damm...ja inte så nog kanske som jag skulle önska men det värsta skräpet på botten är borttaget så Charlie blir inte fullt så skitig när han badar längre....totalt har vi mellan 45-50 Salamandlar och 3 st grodor i dammen, jätteskoj att de fortfarande finns kvar trots Charlie badande...de verkar inte bry sig om honom.

Det var stor lycka när vi äntligen öppnade grinden till altan och släppte ut honom när vi fyllde på vatten i dammen så han äntligen fick bada...han är ju stora killen nu... 1½ år, tiden har gått fort.
Så här kommer några bilder på min vackra badande pojke, som ju absolut inte har något emot att bli fotograferad.

Nu är block nr 4

till Eurekaquilten klar också....totalt 12 stycken. Detta var ett roligt block att sy och inte alls svårt

Jag kikade på block nr 5 också och det verkar också ganska enkelt men där ska det vara 20 stycken så det tar lite längre tid. Men det känns underbart att det äntligen är på gång, mitt överkast.

Igår var vi till ett ställe i Vallby utanför Enköping som heter Lyckliga Hunden. De har olika kurser och träningstillfällen. Jag kontaktade henne för jag vill ha lite hjälp att återfå Charlie förtroende för mig.
Vilket helt underbart ställe och vilken underbar människa Tarja är.
Det första vi fick göra var att gå upp till en skogsbacke och släppa Charlie lös...han skulle få lära sig dofterna och lära känna de andra hundarna. Framförallt skulle han får göra av med lite överskotts energi innan vi gick vidare...och det gjorde han verkligen. Han terroriserade en löptik...jagade en annan tik som också luktade löp, gjorde husse smått galen när han inte kom på inkallning och så tog han ett dopp trots att det fortfarande var is kvar i vattnet....vad gjorde väl lite is när man var såååååååååå lycklig :)
Sedan blev han kopplad och fick sitta hos oss och varva ner ordentligt. En lång stunds passivitetsträning trots att andra hundar fanns omkring och lekte och tränade.
Han var så duktig, trots att löptiken gick förbi gjorde han inga ansatser på att springa efter henne men hon fick en rejäl utskällning för att hon inte kom fram till honom.

Sedan en lite lungare promenad i närheten av de andra hundarna, kopplad denna gången. Han drog som sjutton i kopplet men enbart för att han ville kolla upp alla dofter och inte för att han ville fram till hundarna.
Jag har aldrig sett Charlie så lugn som när vi skulle åka därifrån. Trött men lycklig hoppade han snällt in i bilen. När vi kom hem så genade han över gräsmattan och vi trodde han behövde kissa igen men han bara slängde sig ner på magen...."Jag är såååååååååå trött"....så det blev en tidig kväll för honom och mig.

Här kommer jag att få hjälp, det vet jag, hjälp att återställa Charlie förtroende för mig, att lära känna honom på ett helt annat sätt än tidigare, lära känna hans kroppsspråk och lära mig vara tydligare i mina signaler till honom. Jag känner mig så nöj och glad....och nu ska min prins och jag ta en promenad och plocka tussilago.

Var rädda om varandra och njut av våren

Syhelg i Gnesta och vilken helt underbar syhelg det blev

inte för att jag inte trodde det skulle bli underbart. Men jag tror jag har glömt hur roligt det är att åka iväg och umgås med likasinnade...sy, prata, skratta, ge varandra inspiration, titta på vad andra gör....och sy igen.
Och sydde det gjorde jag.....

Jag har äntligen kommit igång med min Eureka quilt...block nr 2 blev färdigt, 20 stycken skulle det vara och det blev det.
Även block nr 3 blev klart, det skulle bara vara 4 stycken av dem och tur var det för det var pillrigt. För första gången sydde jag mitterade hörn...men snyggt blev det.

Block nr 4 hann jag inte helt färdigt med så det ska jag fortsätta med snart....det känns underbart att komma ingång med denna quilt men jag bävar inför den dagen den ska quiltas...men det problemet tar vi då.

Självklart blev det lite inköp också

De vita tygerna är vitt på vitt...med bl a hjärtan och trollsländor men det syns inte på bilden.

Jag är stolt över den självdisciplin jag trots allt hade denna helg (det är nog första gången jag haft självdisciplin tror jag) för trots att de flesta sydde en helt underbar väska efter ett mönster som Päivi Wahlström gjort så höll jag mig till min Eureka quilt....men visst var jag sugen att sy väskan. Och det ska jag men inte just nu.
Men nu är vardagen här igen och jag ska packa upp min älskade symaskin och försöka bringa lite ordning i Syverkstan....sedan tar vi nya tag i sömnaden.

Var rädda om varandra

En underbar dag

har det verkligen varit idag. När jag gick ut i trädgården mitt på dagen var det grått och trist men jag kände att jag trots det ville komma igång och räfsa bort lite gamla löv och annat skräp som låg kvar sedan i höstas.
Efter bara någon timme tittade solen fram och det blev underbart skönt ute...inte kunde jag sluta räfsa inte...hela framsidan blev klar och det är nästan ingen snö kvar i vår slänt vid garaget heller så snart kan man ta tag i den biten också.
Nu har jag ont i hela kroppen men känner mig oerhört nöjd...kan det vara skönt att ha träningsvärk....ja, när det är vår så är det skönt med träningsvärk för det är så roligt att se allt som kommer upp och nu är gräsmattan räfsat där vildtulpanerna kommer...så det är fint när de väl tittar upp.

Charlie var på baksidan och tuggade ben först men sedan fick även han komma till framsidan. Där låg han i vårsolen och bara tittade på de hundar som gick förbi. Visst han hade långlina på sig men visade inga som helst tecken på att han ville kasta sig fram och hälsa utan låg snällt och lät dem gå förbi....så stolt jag blev över min vildbatting....han är ju stora killen nu. Fyller 18 månader den 25 april. Tänk så fort det gått.

Nu ligger han i korgen och sover, helt slut efter att ha varit ute hela dagen och jag ska ställa mig i duschen och sedan sjunka ner i soffan och titta på tv för det är ungefär vad jag orkar just nu.
Men i morgon är en ny dag och är det inte sol då så försöker jag väl sy lite grand....annars hägrar trädgården igen.

Var rädda om varandra.

Nu har soffan fått nya kuddar

och det kändes verkligen som om det var på tiden att få bort julen helt från vardagsrummet.

Vår för mig är samma sak som tulpaner så självklart skulle det vara tulpaner på kuddarna. Broderierna kommer från ett Huskvarna broderikort och de snirklade grässtråna är stygnsatta av Linnéa Fredriksson. Fläckarna är inte fläckar utan vatten för att ta bort markeringen på tyget :)

Småkuddarna har också tulpaner på sig. Idén till mönstret kommer också från Linnéa Fredriksson men är egentligen från början mönstret till en brödduk. När jag gjorde den senaste brödduken så tittade jag på den och tänkte att detta kunde bli snyggt till en kudde...kollade storleken och såg att det stämde perfekt med mina småkuddar till soffan. Jag ville att tygerna skulle framträda ordentligt, därav den mycket enkla quiltningen.

Det blir mindre tid nu att sy när jag börjat jobba igen, men vad gör väl det....det är så roligt att äntligen få komma igång och jag stortrivs på nya jobbet.

Men idag har jag tänkt att fortsätta på nya bordstabletterna i alla fall.

Var rädda om varandra