ja det är kaos i mitt liv just nu. Kaos på jobbet, där jag har fått information att jag har blivit anklagad för både det ena och det andra....att jag skulle ha ett otrevligt bemötande mot de boende...men jisses...jag älskar mitt jobb...jag skulle inte jobba med äldre om jag inte gjorde det och jag skulle absolut inte utbilda mig till undersköterska inom äldrevården när jag passerat 45 år om jag inte älskade mitt jobb. Dåligt bemötande mot arbetskamraterna...de jag har pratat med är helt nöjda med mitt bemötande och om det är något som tycker jag sagt något de inte gillar eller varit otrevlig så kan de väl tala om det för mig i stället för att springa till chefen och säga det. Det ger mig en chans att be om ursäkt om jag varit otrevlig på något sätt och man kan reda ut situationen. Försvunnit från arbetsplatsen på nätterna...men vem sjutton är det då som svara på larmen när kollegan ligger på soffan och sover...?
Den 6 oktober ska det vara ett möte på kommunhuset med mig och några andra och efter det får jag veta om jag får arbeta kvar inom Enköpings kommun som timvikarie...
Som ni kan förstå mår jag oerhört dåligt av detta och det är väl en av anledningarna till att det inte blivit så mycket bloggande på ett tag.
Jag kände bara att jag helt enkelt måste få ur mig detta.
Det är kaos i sy rummet också...för just nu har jag inget sy rum...det är under ombyggnad och när det väl är klart kommer det att bli ett helt underbart sy rum. Kanske inte mycket större än vad det har varit tidigare men med en helt annan planlösning eftersom en vägg har försvunnit så två rum har blivit ett...alltså det kaoset kan jag leva med tills vidare men det blir inte mycket syende när maskinerna står på kontoret och tygerna ligger nerpackade...allt är en enda röra just nu.
Tack och lov är det sy helg i Gnesta kommande helg och en del tyger har jag lyckats leta fram så lite grand ska det väl kunna bli i alla fall. Det ska bli underbart att sätta sig vid symaskinen och släppa alla tankar på det som är just nu.
Charlie växer så det knakar. Han är nu 11 månader och på väg att bli könsmogen. Han friar till tikarna på rastgården så han är helt slut när han kommer hem. Vi har ju även börjat en ny kurs i vardagslydnad och det går framåt tycker jag. Han är väldigt familjeberoende och ska vara med oss överallt vilket kan vara lite frustrerande när han ska vara med vid trädgårdsarbete t ex...jag gräver ner och han gräver upp....Men tids nog blir han fullvuxen och vet vad han ska göra och inte ska göra.
Men jag älskar min lilla vackra prins trots att små busstreck.