Ja jag vet att det bara är mars men jag är så trött på vintern nu.
Janne sa en dag när han läst min blogg att jag låter så positiv och kanske är det så att jag bara skriver när det känns bra allting så nu blir det en ändring på det.
Igår kändes det verkligen som en katastrof. Jag sov 3½ timme efter att ha jobbat natt (ja jag vet, alldeles för lite) Charlie var jättebråkig och rymde över till grannarnas tomt. Det var bara att pulsa i en meter snö och hämta honom. När jag sedan lyckades få tag på honom så var det bara bita och riva i kläderna som gällde, hur mycket jag än "nejade" honom.
Stundtals känns det jättejobbigt med Charlie och det gör mig så ledsen. Det var ju inte så här det skulle vara att få en valp i huset. Det skulle ju bli ljuvligt, underbart och jätteroligt! Och när jag sedan läser på Lizzans blogg och hur underbart de har det med valpen så blir jag ännu mera ledsen över att jag känner så här.
Var jag inte redo för en valp igen? Var det för tidigt efter Jackies bortgång? Är det något fel på mig när jag känner så här och tycker allt är jobbigt?
Men det är ju inte jobbigt jämt. Stundtals har vi det underbart och jätteroligt. Trots katastrofen igår på dan så hade vi en underbar promenad igår kväll och han var jätteduktig.
Han har ju faktiskt lärt sig massor...att sitta innanför dörren innan vi går ut, att vänta på "varsågod" innan han får äta, att inte hoppa upp på bänkarna trots att katterna får göra det.
Kanske är jag bara nere i en liten deprissionsväng pga för lite sömn. I alla fall känns det bra att få "tala ut" om det hela. Och kanske finns det någon som läser detta som kan ge mig lite råd och tips....eller bara muntra upp mig lite för det är precis vad jag skulle behöva just nu.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar